191dagar
14timmar
24minuter

Jubileumsmarknad 1955

Under 1900-talet fann handeln många nya former med postorder, varuhus och snabbköpsbutiker. Järnvägar och vägnät byggdes ut och efter andra världskriget växte privatbilismen. Många traditionella marknader upphörde helt. Jokkmokks sista vårmarknad hölls i början på 1930-talet.

Jokkmokks vintermarknad levde trots allt vidare men under stark konkurrens från detaljhandeln som ökade med den ökande befolkningen, både i centralorten och i byar och anläggarsamhällen. Framförallt skinnhandeln levde kvar. Samerna kom med både viltskinn och renskinn och sålde till uppköpare från kusten. Kyrkan höll gudstjänster och laestadianska möten, bröllop och dop. Den moderna tidens marknadsvaror med godis till barnen, krimskrams och tivoli hade tillkommit i utbudet, men vintermarknaden var också ett tillfälle att förse sig med något nytt och exklusivt som inte den vanliga byabutiken höll i lager. Inte minst viktigt var att träffa gamla och nya vänner i marknadsvimlet.

Jokkmokks kommun hade börjat se ett värde för turismen och övriga näringslivet att vidmakthålla och också utveckla marknadstraditionen. Den kommunala turistnämnden fick ansvaret och dess ordförande under många år, Gösta Åkerlund (1911-2001) var en driftig och idérik man. Gösta Åkerlund var krögare på Hotell Gästis och teaterdirektör för Bio Norden, båda centrala inrättningar i marknadsfirandet. Marknaden var då ännu en s.k. fri marknad, vem som ville kunde komma och saluföra sina varor. Många hyrde plats på trottoaren av privata fastighetsägare i centrum. Turistnämnden bokade tivoli och annan underhållning, och samordnade aktiviteter under de två marknadsdagarna, torsdag och fredag.

På förslag från turistnämnden beslutades att år 1955 skulle marknaden fira 350-årsjubileum. För planering av jubileet bildades en särskild kommitté, med Gösta Åkerlund och kommunalkamreren, David Hedqvist i spetsen. Kommittén uppdrog bl.a. åt konstnären Runo Johansson Lette att formge en marknadssymbol. Det blev den symbol som används än idag, med en kvinna, klädd i lulesamisk dräkt och hållande en bit klädestyg över armen. Bakom henne står en ren med upplyft huvud. Lette gjorde en meterhög skulptur i borstad stål, som idag ingår i Ájtte museum museums samlingar. Uno Fransson, föreståndare för Arbetsförmedlingen, gjorde en grafisk version av figuren, som användes för tryckning av reklammaterial, som affisch och kavajnål.

Skådespelerskan Ingrid Bergman, som råkade befinna sig i Stockholm vid den här tiden, bjöds in till marknaden av Gösta Åkerlund, men hon tackade vänligt nej p.g.a. andra åtaganden. Däremot var både ett teatersällskap och en cirkus på plats. Drygt hundra försäljare kom till 1955 års marknad, mot normalt 30-40 stycken vid denna tid, och ca 10.000 besökare. Marknadsområdet förlades till området mellan Borgarplatsen och Hembygdsgården, således inte de centrala affärsgatorna, som annars var det vanliga. Man nyttjade isen på den nyligen utdikade Talvatissjön, där en renhjord kunde beskådas. De lokala handlarna uppmanades locka till sig kunder genom att klä sig i sekelskifteskläder och tända marschaller utanför sina butiker. Marknaden förlängdes nu med en dag och hölls från torsdag till lördag.

En minnesskrift: Jokkmokks marknad 1605-1955 sammanställdes och lagom till jubileet blev också en film om marknaden, producerad av Gösta Åkerlund, färdig för visning, en film som fortfarande visas.

350-årsjubileet blev en vändpunkt för Jokkmokks marknad och har sedan dess vuxit från år till år. Riktlinjerna för dagens marknad drogs upp med strävan efter höjd kvalitet på varuutbudet och kulturprogram med utställningar och föredrag. Den idag traditionella renrajden genom samhället genomfördes för första gången, med Amul Länta i täten. Det fanns också idéer som aldrig kom till utförande då, men som genomförts senare, t.ex. is- och snöskulpturer. På initiativ av Gösta Åkerlund utfördes marknadssymbolen i frusen snö för första gången år 1961av läraren Albert Falck. Den fick stå utanför Svenssons Järnhandel vid Storgatan. Sedan dröjde det ända till början av 1990-talet innan Albert Falck åter fick frågan om snöskulptur. Nu har marknadssymbolen i snö blivit återkommande varje marknad.

 

Senast ändrad: 2016-12-01 14:03:02
Hitta rätt direkt
Hitta rätt direkt

Interaktiv karta över området

Bilder från marknaden
Bilder från marknaden

Besök vårt bildarkiv

Marknaden i din smartphone
Marknaden i din smartphone

Besöker du oss med mobil?

Samarbetspartners