191dagar
14timmar
23minuter

Kyrkstaden Jokkmokk

Vid arkeologiska utgrävningar på 1930-talet, inför byggandet av Vårdcentralen, hittades rester av grundläggningen till en liten, enkel timring som tolkades som lämningar av den första kyrkan, färdig år 1607. Man fann också rester av gravar i området. Senare utgrävningar har visat att det finns andra möjliga placeringar av kyrkan på eller i närheten av åsen mellan hembygdsområdet och Ájtte museum. Även de marknadsbodar och enstaka stugor som uppfördes förlades till åsens sträckning. Spår av hus- och kåtagrunder finns på hembygdsområdet, just där våra dagars Historiska marknad utspelar sig.

Från ca 1690 till slutet av 1700-talet var kyrkoherden placerad i Hyttan, dagens Kvikkjokk, med en kapellan i Jokkmokk. Silvermalm hade upptäckts i Kvikkjokksfjällen och kronan anlade i början av 1660-talet en hytta med smältugn i Kvikkjokk. Silvermalmen fraktades från fyndigheterna i Sarek och Bádjelandda till hyttan och vidare till kusten. Samer med körrenar beordrades att utföra de svåra och tunga transporterna. I hyttan arbetade soldater mot soldatsold. Hyttan blev inte långvarig, knappt 40 år, då fyndigheterna inte gav den ekonomiska vinst som hade förväntats, men företaget ledde till att några nybyggen, med skjutsplikt, hade inmutats efter Luleälvens lopp från Luleå upp mot Kvikkjokk.

Jokkmokks bebyggelse bestod länge av enbart kyrka, prästgård, kyrkstugor och marknadsbodar. 1732 startade en statlig skola för samebarn och den bofasta befolkningen utökades med en skolmästare. Under 1700-talets lopp skedde en befolkningsökning, både bland samer och bland nybyggare. Den äldsta kyrkan blev för liten och en ny kyrka invigdes 1753. Vid en brand 1972 förstördes denna helt, men efter några år uppfördes en replik av den gamla på samma plats och exteriört efter den ursprungliga ritningen från 1700-talet. Det är denna kyrka som idag kallas Gamla kyrkan.

Som sockenkyrka var Gamla kyrkan redan ersatt av Nya kyrkan, som stod färdig 1888. Kyrkbyn, eller ”Plass’n” i folkmun, hade växt ytterligare. Det var en stor och ståtlig kyrka, helt i tidens smak, och passande en ort som höll på att utvecklas till hela socknens administrativa centrum. Den oregelbundna och tillfälliga karaktär som hade utmärkt Jokkmokks hittillsvarande bebyggelse, blev vid den här tiden ersatt av en modern stadsplan med rätvinkliga kvarter och raka gator. Nya kyrkan låg helt anpassad till denna rutnätsplan. De gamla marknadsbodarna och kyrkstugorna revs eller flyttades, allteftersom ny bebyggelse kom till.

1943 blev lån till egnahem tillgängliga även för renskötande samer, trots hårt motstånd från lappfogdarna och Norrbottens länsstyrelse, och man kunde bygga fasta vinterbostäder. I början på 1950-talet gjordes en satsning på renskötarnas bostäder i Jokkmokk med specialritade hus, som byggdes i Lappstaden. Området kallades tidigare Gielas (samiska för tallhed). Där hade funnits en del kyrkstugor tidigare, som nu revs.

 

Senast ändrad: 2012-01-25 10:07:34
Hitta rätt direkt
Hitta rätt direkt

Interaktiv karta över området

Bilder från marknaden
Bilder från marknaden

Besök vårt bildarkiv

Marknaden i din smartphone
Marknaden i din smartphone

Besöker du oss med mobil?

Samarbetspartners